Sverige inför det ekonomiska arbetsgivarbegreppet och rapporteringsskyldigheter för utländska företag den 1 januari 2021
Vad innebär de nya reglerna?
Reglerna innehåller tre olika delar där det sk ekonomiska arbetsgivarbegreppet varit det mest omdiskuterade. I själva verket innebär förslaget även långtgående rapporteringsskyldigheter för utländska företag som har personal som arbetar tillfälligt i Sverige samt vissa förändrade rutiner för svenska företag som anlitar utländska företag. I korthet kommer följande förändringar att införas den 1 januari 2021.
1. Skyldighet för utländska företag att registrera sig hos SKV samt innehålla och månatligen rapportera skatt från de anställdas lön som arbetar temporärt i Sverige om 183-dagarsregeln inte är uppfylld.
2. Skyldighet för svenska företag att göra skatteavdrag från ersättning för arbete till utländskt företag som inte är godkänt för F-skatt.
3. Utländskt företag som bedriver viss verksamhet i Sverige ska lämna särskilda uppgifter för bedömning av deras skattskyldighet.
Förändring nr 1 – ekonomiskt arbetsgivarbegrepp
Idag kan en anställd vistas upp till 183 dagar i Sverige under en tolvmånadersperiod och inte bli skattskyldig för sin tjänsteinkomst här om;
arbetsgivaren, dvs den som betalar lön till den anställde och som därmed är den formella arbetsgivaren, inte har hemvist i Sverige eller
den anställdes lön inte faktureras, eller borde ha fakturerats, till ett fast driftställe eller stadigvarande anordning som den formella arbetsgivaren har i Sverige.
Den nya lagstiftningen innebär att om individen ingår som personal i en verksamhet i Sverige – under ett svenskt företags kontroll och ledning, dvs antingen via uthyrning mellan olika bolag eller sedvanligt arbete mellan bolag inom koncerner, betraktas det svenska företaget som den anställdes ekonomiska arbetsgivare. Utöver kontroll och ledning ses bland annat till;
om kostnaden för den anställdes lön faktureras från den formella arbetsgivaren till den där arbetet utförs i Sverige,
vem som ställer arbetsredskap och material till förfogande,
vem som bestämmer antalet arbetstagare samt deras kvalifikationer,
vem som har rätt att utse vem som ska utföra arbetet samt avsluta ingånget uppdragsavtal,
vem som har rätt att införa disciplinära åtgärder samt
vem som beslutar om semester och arbetsschema.
Om det svenska företaget vid en sammanvägd bedömning anses ha kontroll och ledning över den anställde kan det svenska företaget ses som den ekonomiska arbetsgivaren. I korthet benämns dessa situationer som ”uthyrning av arbetskraft” varvid den anställde blir skattskyldig för tjänsteinkomst från dag 1, eftersom det finns en svensk arbetsgivare (ekonomisk), dvs uppdragsgivaren i Sverige. Till uppdragsgivare räknas även svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region.
Regeringen har dock varit tillmötesgående och fastslagit att om den anställde vistas högst 15 arbetsdagar i följd och maximalt 45 arbetsdagar per kalenderår i Sverige, rör det sig inte om uthyrning av arbetskraft och ingen skattskyldighet för tjänsteinkomsten uppstår. Vistelse i Sverige under helg eller annan ledig tid ska alltså inte räknas in. I tidigare förslag var undantaget formulerat så att det endast omfattande koncerninternt arbete vilket man nu har frångått. Om den anställde överskrider 45-dagarsgränsen uppkommer (eventuellt) skattskyldighet först vid och från den tidpunkt gränsen överskrids.
Den formella arbetsgivaren, dvs det utländska företaget måste registrera sig som arbetsgivare i Sverige och innehålla preliminärskatt om 30% samt eventuellt betala sociala avgifter på månatlig basis.
Förändring nr 2 – innehållande av skatt från fakturor
En generell skyldighet införs för svenska företag att göra skatteavdrag från ersättning för arbete som utförts i Sverige till utländskt företag som inte är godkänt för F-skatt. Sammanfattningsvis;
Om ett utländskt företag, t ex en underleverantör, inte är godkänt för F-skatt måste 30% av fakturabeloppet innehållas.
Den avdragna A-skatten tillgodoräknas mottagaren i samband med slutskatteberäkningen.
Om det utländska företaget inte lämnar inkomstdeklaration sker en sk maskinell nollbeskattning.
Överskott från skattekontot betalas ut till det utländska företaget efter slutskatteberäkning.
Förändring nr 3 – skyldighet att lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldighet
Det faktum att utländska företag har personal i Sverige indikerar att de bedriver eller har för avsikt att bedriva verksamhet i Sverige. Skatteverket vill därför få möjlighet att göra en bedömning om verksamheten kan utgöra ett fast driftställe i Sverige vilket möjliggörs genom att det utländska företaget lämnar särskilda uppgifter till Skatteverket. Sammanfattningsvis;
Gäller endast utländska bolag som inte redan har ett fast driftställe i Sverige
Skyldighet att lämna särskilda uppgifter gäller endast nedan 3 kategorier:
Den som är godkänd för F-skatt.
Den som är skyldig att göra skatteavdrag från ersättning för arbete.
Den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats.
Sanktioner
Inga nya sanktioner införs eftersom följande är tillämpbara även efter det att de nya reglerna har införts.
Förseningsavgift tas ut vid ej i tid lämnad skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning.
Skattetillägg vid lämnande av oriktig uppgift.
Skattetillägg om skatteavdrag inte gjorts.
